Processen för att utveckla skräddarsydd mjukvara

Varför lyckas vissa mjukvaruprojekt medan andra misslyckas? Som beställare av mjukvara kan du påverka projektets utgång, men du måste förstå utvecklingsprocessen. Nyckeln ligger i att känna till utvecklingens steg och din roll i dem.

I denna artikel tänkte jag beskriva vår process för att utveckla mjukvara och några andra saker som är viktiga att tänka på för att få ut mest av din investering.

1. Kravanalys och planering

Kravanalys och planering utgör det första steget för ett lyckat mjukvaruprojekt. I denna fas är syftet att kartlägga dina behov, utmaningar och mål så att utvecklingsteamet vet vad som förväntas av dem.

Under kravanalysen arbetar utvecklingsteamet nära dig för att:

• Identifiera dina specifika behov och utmaningar
• Definiera projektets omfattning och mål
• Fastställa de funktioner som mjukvaran ska ha
• Uppskatta tidsåtgång och resursbehov

Även om planering är viktigt tycker jag att man samtidigt ska tänka på att inte planera allt i minsta detalj. Detta beror på att mjukvaruprojekt sällan går exakt enligt plan.

Istället ska man försöka använda planeringen för att visa på vilket resultat som man förväntar sig från den färdiga mjukvaran.

Målet med kravanalysen och planeringen ska vara att skapa en stark grund, men samtidigt flexibel struktur som kan anpassas när nya insikter dyker upp.

2. Design och ta fram en prototyp

Nästa steg är att snabbt ta fram en prototyp för att se om utvecklingsteamet förstått vad som ska göras. Detta ger dessutom en tydlig bild av slutprodukten och möjliggör justeringar innan den fullskaliga utvecklingen påbörjas.

I webbprojekt, såsom vid utvecklingen av en SaaS-plattform, är det vanligt att man exempelvis börjar med att utveckla funktioner med ren HTML. Alltså en frontend utan backend, även om vissa datastrukturer kan lagras lokalt i webbläsaren.

Några av fördelarna med att börja utvecklingen med ren HTML är:

• Snabb prototyping: HTML-prototyper kan skapas snabbt, vilket möjliggör tidig visualisering och snabbare iterationer av idéer. Detta sparar tid och resurser i projektets inledningsfas.
• Fokus på användargränssnittet: Genom att börja med HTML tvingas teamet att prioritera användarupplevelsen och gränssnitt före komplicerad backend-funktionalitet. Detta leder ofta till bättre designbeslut och en mer användarvänlig slutprodukt.
• Förbättrad kommunikation: En HTML-prototyp ger en konkret visuell representation som är lätt för alla intressenter att förstå och ge feedback på, vilket förbättrar kommunikationen mellan utvecklare, designers, kunder och andra icke-tekniska teammedlemmar.

Redan i denna fasen tycker jag också att det kan vara väldigt bra att involvera potentiella slutanvändare.

Vanligtvis brukar det kunna ge nya perspektiv som kan leda till förbättringar i både funktionalitet och användarupplevelse i slutprodukten.

3. Agil utveckling och kontinuerlig integration

När utvecklingsteamet fått en klar idé på vad det är som ska utvecklas genom den tidiga prototypen, övergår processen till agil utveckling och kontinuerlig integration. Detta möjliggör en stor flexibilitet och snabbare anpassning.

Några nyckelaspekter av detta steg inkluderar:

1. Korta utvecklingscykler (sprintar): Arbetet delas upp i korta, vanligtvis 1-4 veckors, sprintar.
2. Dagliga stand-ups: Korta dagliga möten där teamet diskuterar framsteg, utmaningar och planer för dagen.
3. Kontinuerlig integration (CI): Kod integreras regelbundet i en delad kodbas, ofta flera gånger om dagen. Automatiserade tester körs för att snabbt upptäcka och åtgärda fel.
4. Anpassningsbarhet: Teamet är redo att kontinuerligt anpassa sig till förändringar i krav eller prioriteringar baserat på nya feedback och insikter.

Genom att arbeta på detta sätt kan utvecklingsteamet snabbt bygga, testa och leverera nya funktioner, samtidigt som de behåller flexibiliteten att anpassa sig till förändrade krav eller feedback från användare.

Läs mer: Vad är DevOps? Nyckeln till snabbare och bättre leveranser

4. Testning och kvalitetssäkring

Även om testning presenteras som det fjärde steget i denna artikel, är det viktigt att betona att det i själva verket normalt sätt är en integrerad del av hela utvecklingsprocessen.

Min syn är att testning bör genomsyra varje fas, från den initiala designen till den slutliga leveransen och även efter lansering.

Det finns också många olika tester som man brukar implementera i projekt såsom enhetstester, integrationstester, prestandatester och säkerhetstester.

För ytterligare kvalitetssäkring finns även linters och statiska kodanalysverktyg som hjälper dig att identifiera potentiella fel och säkerhetsproblem innan koden ens körs.

Om man däremot ska komma med något inom testning är det att så mycket som möjligt borde automatiseras. Detta skapar nämligen en robust kvalitetssäkringsprocess som körs konstant under utvecklingen.

I en typisk automatiserad pipeline kan detta se ut så här:

1. Kod checkas in i versionshanteringssystemet.
2. Linters och statiska kodanalysverktyg körs omedelbart för att kontrollera kodstil och identifiera potentiella fel.
3. Enhetstester exekveras för att verifiera individuella komponenter.
4. Integrationstester körs för att säkerställa att olika delar fungerar korrekt tillsammans.
5. Prestandatester och säkerhetstester schemaläggs regelbundet.

Detta sätt att arbeta gör att fel kan upptäckas och åtgärdas tidigt i utvecklingsprocessen. Det upprätthåller i sin tur en hög kodkvalitet, håller nere den tekniska skulden och möjliggör snabbare, mer tillförlitliga releaser.

5. Driftsättning och kontinuerlig leverans

Driftsättning är det sista steget i utvecklingsprocessen, men det är viktigt att betona att det inte bör vara första gången applikationen sätts i drift. Kontinuerlig leverans (Continuous Delivery, CD) är en princip som normalt sätt bör implementeras i alla projekt.

Men vad innebär det? Kontinuerlig leverans innebär att koden ständigt hålls i ett driftsättningsbart skick. Detta möjliggör frekventa, snabba och pålitliga releaser.

Fördelarna med detta är:

1. Snabbare time-to-market för nya funktioner
2. Lägre risk vid varje release
3. Snabbare feedback från användare
4. Ökad produktivitet i utvecklingsteamet

Detta betyder att det exempelvis också är viktigt att ha en tidig version av applikationen i drift, även om den inte är fullständigt klar. Detta ger nämligen insikter i hur applikationen beter sig i en verklig miljö och möjliggör tidig användartestning.

För att underlätta driftsättningen finns det även en del verktyg som man kan använda sig av, såsom Docker som spelar en viktig roll i moderna utvecklingsteam. Docker gör det nämligen möjligt att skapa identiska utvecklings-, test- och produktionsmiljöer.

Det förenklar driftsättningsprocessen genom att man paketerar applikationen och dess beroenden i en portabel container.

Avslutande tips till dig som ska utveckla mjukvara

Nu när vi har gått igenom de olika stegen i utvecklingsprocessen, är det dags att avsluta artikeln med några tips som kan hjälpa dig att lyckas med ditt mjukvaruprojekt.

Tips till dig som ska utveckla skräddarsydd mjukvara:

• Börja med en enkel prototyp. Starta med en enkel HTML-prototyp för att snabbt visualisera idéer och få tidig feedback.
• Automatisera det du kan. Implementera automatisering i alla aspekter av utvecklingsprocessen för att spara tid och minska fel.
• Håll teamet litet och effektivt. Börja med ett litet team för första versionen. Mindre team har bättre kommunikation och kan fatta beslut snabbare.
• Våga säga nej. Det är okej att säga nej eller vänta med funktioner och idéer som inte är absolut nödvändiga. Färre funktioner betyder mindre komplexitet, större rörlighet och enklare underhåll.
• Designa för de vanliga fallen. Börja med att fokusera på de 80% av användningsfallen som är vanligast, istället för att försöka täcka varje tänkbart scenario. Detta leder till enklare, mer användarvänliga produkter.

Genom att följa dessa tips kan du skapa en mer effektiv och fokuserad utvecklingsprocess. Kom ihåg att mjukvaruutveckling är en iterativ process, all mjukvara kommer att behöva underhållas och vidareutvecklas över tid.

Det är också naturligt och nödvändigt att din produkt kommer att förändras och växa baserat på användarfeedback och förändrade behov.