Vad är DevOps? Nyckeln till snabbare och bättre leveranser
Publicerad av Lucas Rosvall
Software Engineer
Undrar du varför vissa företag kan släppa nya funktioner dagligen, medan andra kämpar med en uppdatering per kvartal? Svaret är ofta DevOps – en metod som har förändrat hur många företag skapar och levererar mjukvara.
Jobbar du inom IT eller är du nyfiken på modern mjukvaruutveckling har du säkert hört talas om DevOps. Men vad betyder det egentligen? Och varför pratas det så mycket om det? I den här artikeln går vi igenom just detta.
Bakgrunden till DevOps
DevOps, en sammanslagning av "Development" (utveckling) och "Operations" (drift), uppstod som svar på flera utmaningar inom mjukvaruutveckling och IT-drift.
Traditionellt har man ofta separerat dessa avdelningar, vilket har lett till ineffektivitet och långsamma leveranser.
Lösningen blev DevOps, som strävar efter att förbättra mjukvaruleveransens prestanda. Detta mäts vanligtvis genom fyra nyckeltal:
- Ledtid för ändringar: Tiden från att en kodändring görs till att den är i produktion. Kortare ledtid innebär snabbare leverans av värde till kunden.
- Driftsättningsfrekvens: Hur ofta ny kod sätts i produktion. Högre frekvens möjliggör snabbare feedback och kontinuerlig förbättring.
- Tid att återställa tjänster: Hur snabbt ett team kan återställa tjänsten vid ett avbrott. Snabb återställning minskar påverkan på användarna.
- Förändringsfelsprocent: Andelen ändringar som leder till försämringar och kräver åtgärder. Lägre felprocent indikerar högre kvalitet och stabilitet.
För att förbättra dessa fyra nyckeltal syftar DevOps främst till att bryta ner barriärer mellan utveckling och drift genom att främja samarbete och automatisering.
Men vad innebär detta i praktiken? Det handlar till stor del om att bygga in kvalitet från början genom tidig testning och säkerhetsintegrering. Arbetet sker vanligtvis i små steg med frekventa leveranser för snabb feedback och ökad flexibilitet.
Team med en stark DevOps-kultur lägger dessutom stort fokus på att kontinuerligt utvärdera och optimera sina processer och arbetssätt för att ständigt förbättras.
Hur DevOps fungerar i praktiken
DevOps är ett omfattande koncept som förändrar hela mjukvaruutvecklingsprocessen.
Här är några konkreta sätt på hur DevOps vanligtvis tillämpas i praktiken:
- Tätt samarbete: Utvecklare, driftpersonal och kvalitetssäkrare arbetar tillsammans i tvärfunktionella team. De delar ansvar för hela produktlivscykeln, från planering till underhåll.
- Kontinuerlig integration och leverans (CI/CD): Teamet använder automatiserade verktyg för att integrera kodändringar och köra tester. Det är inte ovanligt att man driftsätter till produktion flera gånger dagligen.
- Infrastruktur som kod (IaC): Infrastruktur hanteras med samma metoder som applikationskod. Teamet använder verktyg som Terraform eller Ansible för att automatiskt skapa och hantera servrar, nätverk och andra resurser.
- Realtidsövervakning: Teamet använder avancerade övervakningsverktyg som Prometheus för att spåra applikationens prestanda och hälsa i realtid, vilket möjliggör snabb felsökning och proaktivt underhåll.
- Mikroservicearkitektur: Att bygga applikationer som en samling mindre, oberoende tjänster är också mycket vanligt. Detta kan öka flexibiliteten och göra det möjligt för flera team att arbeta och driftsätta oberoende av varandra.
- Snabba feedbackloopar: Teamet samlar kontinuerligt in feedback från automatiserade tester, övervakningssystem och användare för att ständigt förbättra både produkt och process.
Vad kännetecknar då ett högpresterande DevOps-team?
Enligt boken "Accelerate" av DevOps-experten Nicole Forsgren kan man sammanfatta det så här:
- De gör stora systemändringar utan att behöva tillstånd från personer utanför teamet.
- De genomför omfattande designförändringar utan att skapa betydande arbete för andra team.
- De slutför sitt arbete med minimal kommunikation utanför teamet.
- De driftsätter och släpper sin produkt eller tjänst on-demand, oberoende av andra tjänster.
- De utför de flesta tester on-demand, utan behov av en integrerad testmiljö.
- De genomför driftsättningar under normal arbetstid med försumbar nedtid.
Det är dock viktigt att notera att dessa egenskaper inte uppnås över en natt. De är resultatet av kontinuerligt arbete med att förbättra processer, verktyg och, framför allt, teamets kultur och arbetssätt.
Vilka fördelar finns med DevOps?
DevOps skapar en kultur av kontinuerligt lärande och förbättring inom organisationen. Detta möjliggör konstant optimering och vidareutveckling, vilket i sin tur leder till en högre grad av innovation.
Organisationer som framgångsrikt har implementerat en DevOps-kultur, -metoder och -verktyg upplever dessutom ofta att deras team blir mer högpresterande. Teamen kan helt enkelt skapa bättre produkter snabbare, ofta till en lägre kostnad och med ökad kundnöjdhet.
En annan stor fördel med DevOps är den förkortade time-to-market. Genom att automatisera och optimera utvecklings- och leveransprocesserna kan företag snabbare reagera på marknadsförändringar, vilket ger en betydande konkurrensfördel.
DevOps främjar också en kultur av samarbete och delat ansvar. Genom att bryta ner murar mellan utveckling, drift och andra avdelningar skapas ett starkare samarbete som ofta ökar både arbetsglädjen och produktiviteten bland medarbetarna.
Att implementera DevOps i din organisation
När det kommer till att implementera DevOps i en organisation är det viktigt att undvika ett överfokus på automatisering. Många tror felaktigt att DevOps främst handlar om att automatisera processer eller implementera en ny teknisk plattform.
I verkligheten handlar DevOps snarare om en förändring av företagets kultur.
Mycket handlar exempelvis om att skapa förutsättningar för lärande och kontinuerlig förbättring. Detta innebär att organisationen måste främja en miljö där experiment uppmuntras, feedback värderas högt och samarbete mellan olika avdelningar prioriteras.
Genom att fokusera på lärande och ständig förbättring blir det tydligare vilka specifika åtgärder som behövs för att optimera verksamheten och leveransprocesserna. Fokusera på att skapa en kultur där experiment, feedback och anpassning är en naturlig del av arbetsflödet.
Kom ihåg att implementering av DevOps är en gradvis process. Det handlar inte om att göra en stor förändring över en natt, utan om att kontinuerligt utveckla och förbättra arbetssättet över tid.